Nästan alltid när jag har återgivningar av utredningar, eller är inne som konsult kring en elev med skolfrånvaro, så pratar jag om PERMA. PERMA är faktiskt ett av de mest användbara verktygen i min verktygslåda just nu. Vad är PERMA? PERMA härstammar från den positiva psykologin, som har utvecklats av psykologen Martin Seligman. Positiv psykologi startade som något av en motrörelse till traditionell psykologi, som tidigare mest hade fokuserat på varför folk mår dåligt och utvecklar psykisk ohälsa.

Efter Vietnamkriget kom många soldater hem med psykiska sår och mådde mycket dåligt, men det fanns också en stor grupp som verkade ha klarat sig relativt bra och inte utvecklade psykisk ohälsa av samma grad som övriga. Trots att de hade upplevt många svåra händelser under kriget. Martin Seligman blev nyfiken på denna grupp och började fundera på vilka faktorer som leder till psykisk hälsa, lycka och livstillfredställelse. Resultatet blev positiv psykologi, som just fokuserar på vad som får oss människor att må bra. 

PERMA kan sägas vara en sammanfattning av det Martin Seligman har fått fram ur sin forskning om vad som gör att vi människor mår bra. PERMA är en akronym och står för följande: 

P - Positiva Emotioner

E - Engagemang

R - Relationer

M - Mening

A - Att uppnå

Dessa fem faktorer tänker man sig är viktiga grundkomponenter för att känna lycka och välbehag i tillvaron.

Positiva emotioner handlar om det som gör att jag som individ känner mig motiverad, upplever glädje och entusiasm. Det kan handla om att få ägna mig åt det jag är intresserad av, t.ex. att läsa på kring en figur i Cosplay.

Engagemang handlar om när jag känner mig engagerad. Detta går ju lite in i Positiva emotioner, men har också en dimension av att vilja hålla på med aktiviteten en längre stund. Vad väcker mitt engagemang? Kanske att tillsammans med någon annan fundera på hur jag ska sy dräkten jag vill ha på mig på nästa Cosplay-event?

Relationer handlar om vilka relationer som skapar glädje och välbehag hos mig. Det kan vara en särskild lärare, en kompis, någon på fritids osv.

Mening handlar om känsla av meningsfullhet. Vad upplever jag som individ som meningsfullt? Kanske när jag på SO-lektionen får läsa om en särskild tidsålder som intresserar mig mycket just nu (kanske också kopplat till de figurer inom Cosplay jag intresserar mig för). Meningsfullhet kan också handla om i vilken typ av situation jag ska utföra en uppgift, och tillsammans med vem. För en del kan det kännas meningslöst att bara sitta och läsa i en bok om en uppgift, men det blir meningsfullt när jag får diskutera det tillsammans med några i min klass, eller om jag får besöka en plats som har anknytning till uppgiften.

Att uppnå, slutligen, handlar om känslan av att göra klart, att uppnå ett delmål/slutmål. Kanske att bli färdig med den där kostymen jag ska ha på mig, att lämna in en film jag har spelat in om en uppgift osv. 

De fem delarna i PERMA är utmärkta att ha som underlag i en intervju/kartläggning av en elev som har svårt att finna sig tillrätta i skolan. Många elever med npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) upplever att skolan är svårtillgänglig, och många utvecklar problematisk skolfrånvaro. I dessa lägen är det lätt att vuxna runt eleven allt för ensidigt fokuserar på allt som är svårt för eleven, vilket kan göra arbetet med att hitta lösningar framåt tungrott. Inte sällan drabbas hela systemet kring en elev med problematisk skolfrånvaro av hopplöshet och vanmakt. Och detta känner eleven av, som känner ännu mer hopplöshetskänslor inför sin situation. I detta läge är PERMA en välkommen vändpunkt som hjälper till att skifta fokus från allt som är svårt till vad som väcker elevens lust. Hur kan vi locka eleven tillbaka till något slags fungerande inlärningssammanhang (observera att jag här inte skriver "tillbaka till skolan", det bör inte vara huvudfokus)? Att lyfta just frågor om lust, glädje och välbehag brukar vara helt centralt för att hitta en vändning när allt känns mörkt och svårt. Ofta brukar man behöva börja med små, små steg. Som att eleven/barnet kanske blir nyfiken på att komma ut ur sitt rum och titta på ett brev fritidspedagogen har skrivit till eleven. Eller att eleven kan tänka sig att svara på ett mail från läraren där hon frågar hur det gick på senaste Cosplay-eventet. Varje sådan liten detalj blir en pusselbit i byggandet av PERMA-pusslet, som förhoppningsvis leder fram till en karta för att återetablera kontakten med skola/inlärning. 

Hur gör man en PERMA-kartläggning? I boken "Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro" ges exempel på en enkel PERMA-kartläggning. Modellen som används i boken rekommenderas inom skola när det gäller elever med normal till hög begåvning. För elever/individer med generella begåvningsbegränsningar, eller som av annan anledning har svårt att kommunicera verbalt, rekommenderas denna fina artikel av Therese Waldenborg och Anna Sjölund. Här får man många bra tips på hur man kan få fram vad som skänker lycka/glädje/välmående också hos individer som behöver hjälp i kommunikationen. 

Slutligen skulle jag vilja tillägga att det viktiga är inte att det blir en perfekt PERMA-kartläggning där man exakt ringar in vad som ska vara under P, E, R, M respektive A. Det viktiga är att man skiftar fokus från det som är svårt och jobbigt, till vad som ger individen/eleven känslor av glädje. Bara med det perspektivskiftet händer något viktigt i processen som brukar leda till fortsatta positiva ringar på vattnet. 

Lycka till!